Berglund, Berndt

Berndt Berglund, fotograf: Terese Bast

Berndt Berglund (f. 1965) är till sin utbildning kock och filmare. Som författare har han också hållit två genrer levande, prosan och poesin. Prosan ser han som mer underhållande, har han sagt i en intervju. I sina prosaböcker har han också ibland färglagt miljön ganska bjärt med nyanser från de österbottniska kuststäder som varit hans adresser. Berndt Berglund är född i Kristinestad, han har studerat i Nykarleby och är numera bosatt i Jakobstad.
Berndt Berglund debuterade som poet på Författarnas andelslag 1996 med Avgudanakenhet, en samling lakoniska dikter som karaktäriseras av trots och ömhet. Mångordigare och bildrikare blir dikten i Kustens förflutna som havsbotten, som översätter landhöjningsdynamiken till övertygade dikt där relationerna är i förgrunden. I diktsamlingen Vind och helium, som är en av böckerna i den första säsongen för det nya förlaget Ellips har ett berättande element förstärkts. Men dikterna är också präglade av den luftighet som titeln talar om, och ett nyckelord är ”förändring”: Allt tyder på att det är just här/ som förändringarna skall börja/ …

Det är först nu som jag inser
att jag är till hälften höljd i dunkel
Kanske är det för att jag har övergivits
av gudarna och för att jag nu skall kränka
nästa disiga luftrum
Jag väntar på klartecken för landning
och precis som jag övat i simulator
kommer jag att beträda marken
som talar samma språk till alla
Någonstans där nere har legenderna
ett liv tillräckligt långt för att sudda ut gränsen
mellan skröna och krönika
Här faller det sig naturligt för en snok
att glida fram med öppet gap
och sluka en kulle med grodyngel
Det är inte bara barn som glömmer lätt
Också jag övade i simulator att glömma perrong 4
dit tågen anlände sex minuter försenade
Jag är övergiven
men utvald att hålla tal till nationen
Väljer att tala om myten
om att komma en ikon för nära
Som metafor använder jag min kamera
som jag köpte av en krigsfotograf
Som vilken annan krigsveteran som helst
dras den med ett och annat ärr;
slutaren ändrar hastighet mitt i exponeringen
Halva bilden blir mörk
Jag har lärt mig att bemästra skadan;
låter helt enkelt halva bilden förbli mörk
precis som myten skall förbli:
till hälften höljd i dunkel

(ur Vind och helium, 2010)

  • Verk
  • Lyrik:
  • Avgudanakenhet. Författarnas andelslag 1996
  • Kustens förflutna som havsbotten, Författarnas andelslag 1999
  • Vind och helium, Ellips förlag 2010
  • Prosa:
  • Oväder i ormboet. En episodroman, Författarnas andelslag 2003
  • Raggarpiss. Roman, Labyrinth books 2006